Home » Riva, cirkulera, bygga nytt eller renovera? Energianvändning i hela livscykeln

Riva, cirkulera, bygga nytt eller renovera? Energianvändning i hela livscykeln

Projektsammanfattning

Genom ett samarbete med stad och akademi ska ett verktyg skapas där fokusområdena energianvändning, klimatpåverkan och kulturhistoriska värden prioriteras, invägande likvärdiga aspekter på samtliga. Verktyget tar sin utgångspunkt i en analys av en planläggningsprocess och ska utvecklas för att bli allmänt tillämpbart och ge underlag för att kunna göra rätt prioriteringar vid utveckling av framtidens hållbara städer.

 

Projektets mål

Syftet med detta projekt är att utveckla en objektiv metod som möjliggör analys av projekt innefattande stadsutveckling och åtgärder på befintliga byggnader där både miljömässiga och kulturmiljömässiga aspekter får maximalt genomslag.

Mera specifika mål som projektet förväntas leda fram till är:

– Värden för klimat/miljö och kulturmiljö har kopplats samman och det har undersökts om viktningen mellan olika målkonflikter kan förändras och i så fall hur.
– Projektet ska ha undersökt om nyckelvärden kan detekteras för en plats och vilka karaktärsdrag som måste bevaras för att bibehålla de kulturhistoriska värdena även efter en omfattande renovering, rivning eller ombyggnad.
– En byggnads energibehov, inkluderande både drift och inbyggd energi i material, har sammanställts och de främsta energieffektiviserande åtgärderna har analyserats.
– Genererad klimatpåverkan ska ha beräknats för olika åtgärder avseende energieffektivisering och åtgärder för bevarande av nyckelvärden.
– Ett underlag har tagits fram för hur en framtida beslutsprocess bör se ut för att skapa en optimal byggnad.
– Redskap för att utvärdera alternativen rivning, renovering eller ombyggnad i fråga om energiåtgång och kulturhistoriska värden har tagits fram.

 

Genomförande

Projektet baseras på ett reellt projekt i Lund, där en ny detaljplan ska tas fram för ett kulturhistoriskt värdefullt område i centrala Lund som innehåller fem bostadshus och en f d ångkraftverksbyggnad. Projektet utförs i samarbete mellan Lunds kommun, Lunds Universitet och Lunds tekniska högskola.

Projektet delas upp i följande arbetspaket:

Arbetspaket 1: Statusinventering (Q1 – Q4 2020)
– Platsen inventeras med avseende på kulturhistoriska värden, inkluderande både kulturhistorisk analys och intervjuundersökningar av tre grupper bestående av tidigare brukare (yrkesverksamma o boende), framtida brukare (yrkesverksamma/beställare) och intresserade (boende/yrkesverksamma/studenter) i närområdet.
– Byggnaderna rivningsinventeras avseende miljöaspekter och möjligheter till cirkulära materialflöden.
– Analys görs av befintliga byggnaders energiinnehåll samt energianvändning i drift. Detta redovisas både som energi och som koldioxidekvivalenter.
– Litteraturstudie nationellt och internationellt, såväl i vetenskapliga källor som i annan facklitteratur.

Arbetspaket 2: Renovering av befintliga byggnader (Q1 – Q4 2020)
– Analys av möjlig energirenovering av befintliga byggnader samt relaterad energianvändning i drift. Redovisas som energianvändning samt genererad klimatpåverkan.
– Status avseende inneklimat i befintliga byggnader redovisas.
– Parameterstudier utförs avseende energieffektiviserande åtgärder. Resultat redovisas i minskat energibehov samt genererad klimatpåverkan för åtgärden, komplett med minskad klimatpåverkan från minskat energibehov.
– Kombinationsanalys utförs för att påvisa vilka komponenter som rekommenderas att bytas i en underhållsprocess för att minimera behovet av driftenergi och samtidigt ge upphov till så litet energibehov i bygg- och produktionsfas som möjligt.
– Resultatet från kombinationsanalysen jämförs med den kulturhistoriska inventeringen för att se hur de ingående komponenter som visar sig vara avgörande för bevarandet av en plats eller rum förhåller sig till minskat energibehov och minskad koldioxidpåverkan i renoveringsprocessen.

Arbetspaket 3: Rivning och nyproduktion av nära-noll-energibyggnader (Q3 2020 – Q2 2021)
– Klimatpåverkan från rivning av byggnaderna analyseras och kvantifieras avseende energi och klimatpåverkan.
– En teoretisk modell för nya byggnader på platsen tas fram, utformade med krav på nära-noll-energibyggnader och uppfört med material baserade på jungfruliga råvaror. En energiberäkning samt LCA utförs på det nyuppförda projektet och redovisas både i energibehov och klimatpåverkan.
– Analys av nyttan av att återanvända byggnadsmaterial ur ett kulturmiljömässigt perspektiv. Vilka kulturhistoriska värden och karaktärsdrag kan man ta med från den befintliga miljön till den nya bebyggelsen vid rivning och hur kan det mätas? Vilka berättelser kan knytas till miljön och hur påverkas de av en rivning? Attitydundersökningar och kvalitativa studier.
– Möjligt återbruk, återanvändning och återvinning inkluderas i modellen för de nyproducerade byggnaderna, där materialet valts både baserat på resultat från teknisk inventering och klimatdrivande konstruktionsdelar men också viktiga komponenter att återbruka för att behålla platsens kulturhistoriska värden.
– En parameterstudie baserat på LCA-kalkyler utförs på projektet med kombinationsanalys av val av cirkulerade material baserat på minimalt energibehov/klimatpåverkan i produktionsfas i kombination med minimalt energibehov/klimatpåverkan för drift.

Arbetspaket 4: Sammanställning och kombinationsanalys, färdigställande av artiklar etc. (Q3 – Q4 2021)
Som expertgrupp föreslås följande representanter från följande organisationer och följande kompetenser knytas till projektet:
• Novia, Vasa
• LINK arkitektur
• Fuktcentrum
• Boverket
• Region Skåne
• IQ Samhällsbyggnad
• Sweco architects
• Byggteknikexpert
• Historic England
Möten hålls med expertgruppen i början av projektet för att stärka kvaliteten på inkomna data och slutet av projektet för att förankra och sprida resultatet. Vid behov rådfrågas expertgruppen under projektets gång. För att förenkla i ansökan anges denna grupp som samfinansiär Region Skåne. Dock står alla medlemmar i expertgruppen för sin egen finansiering.

 

Projektägare: Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola Institutionen för bygg- & miljöteknologi, Avdelningen för installations- och klimatiseringslära

Projektledare: Ulla Janson

Kontaktuppgifter: ulla.janson@hvac.lth.se