Home » Uppföljning av hampakalk som tilläggsisoleringsmaterial för historiska byggnader

Uppföljning av hampakalk som tilläggsisoleringsmaterial för historiska byggnader

Om projektet

Syftet med projektet är att med hampakalk på ett hållbart sätt förbättra historiska byggnaders energiprestanda samtidigt som kulturhistoriska värden kan bevaras. Historiska byggnader är ofta oisolerade och har ett stort energibehov för uppvärmning. Omställningen mot en hållbar, klimatneutral byggd miljö innebär att historiska byggnader också behöver bli mer energieffektiva men även att de behöver renoveras och förbättras på ett varsamt sätt. Hampakalk är ett hållbart och klimatsmart material som kan förbättra energieffektiviteten hos historiska byggnader utan att dess kulturhistoriska värden förvanskas. Ett tidigare Spara och Bevara projekt har påvisat hampakalkens möjligheter att på ett hållbart sätt kunna förbättra energiprestandan hos historiska byggnader utan att deras kulturhistoriska värden går förlorade. Som del av det tidigare projektet byggdes fullskaleväggar i hampakalk på Lunds Universitet. Energiförbrukning mäts fortfarande och sensorer som mäter fukt i väggarna sitter kvar. Målet med det aktuella projektet är därför att inhämta, analysera och publicera data från dessa försöksväggar 2-4 år efter uppbyggnad. Erfarenheter från hampakalkprojekt i Frankrike säger att hampakalk-väggar presterar optimalt först 2-3 år efter uppförandet. Det vore ovärderligt att kunna verifiera detta med mätdata från försöksväggarna.

 

Genomförande

Genomförande av projektet innebär insamlande av mätdata, analys av inhämtad data och publicering av mätdata. Energiförbrukning av två rum följs upp kontinuerligt; ett rum som har en fasad som är en historisk bulhusvägg, en annan som har en fasad som är en renoverad historisk bulhusvägg (renoverad med 100 mm hampakalk utvändigt). Dessutom följs fuktnivåer i väggarna upp på 4 olika djup i väggen. Båda väggar har två olika ytputs (en luftkalkputs och en hydraulisk puts), så även ytputsens inverkan på fuktnivåer i väggen följs upp.

I slutet av 2021 och början på 2022 kommer all mätdata att analyseras, såväl för energiförbrukningen som för fuktmätningarna. Totalt finns 32 mätpunkter för fuktmätningarna i labbet och 4 mätpunkter i huset i Visby. För att komma fram till energiförbrukningen behöver mätdata från 6 mätpunkter analyseras (temperatur i rummen, labbet, utemiljön).

 

Projektägare: Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola Inst f bygg- & miljöteknologi Avd f byggnadsmaterial

Projektledare: Paulien Strandberg

Kontaktuppgifter: paulien.strandberg@byggtek.lth.se

 

POSTER

Här hittar du en sammanfattande poster för projektet.
Läs mer