Home » Uppföljning av hampakalk som tilläggsisoleringsmaterial för historiska byggnader

Uppföljning av hampakalk som tilläggsisoleringsmaterial för historiska byggnader

Projektsammanfattning

Målet med det aktuella projektet är att inhämta, analysera och publicera data från försöksväggar byggda som fullskaleväggar i hampakalk på Lunds Universitet som del av tidigare projekt inom Spara och Bevara. Erfarenheter från hampakalkprojekt i Frankrike säger att hampakalkväggar presterar optimalt först 2-3 år efter uppförandet, varför det är värdefullt att undersöka och verifiera väggarnas prestanda 2-4 år efter uppbyggnad. Det övergripande syftet med projektet är att med hampakalk på ett hållbart sätt förbättra historiska byggnaders energiprestanda samtidigt som kulturhistoriska värden kan bevaras.

 

Projektets mål

Det övergripande syftet med projektet är att hållbart förbättra historiska byggnaders energiprestanda samtidigt som kulturhistoriska värden kan bevaras. Målet med det aktuella projektet är att inhämta, analysera och publicera data från försöksväggar byggda i hampakalk som del av tidigare projekt inom Spara och Bevara. Projektet ska ta fram ny kunskap och verifiera de erfarenheter från tidigare projekt inom Spara och Bevara och från hampakalkprojekt i bland annat Frankrike som säger att hampakalkens byggfukt måste tillåtas torka ut och att hampakalkväggar presterar optimalt i energihänseende först 2-3 år efter uppförandet.

Mer specifikt ska projektet ha uppnått följande delmål:

– Data från försöksuppställningen i Lund och från den renoverade väggen i Visby för uppvärmningssäsongerna som infaller inom projekttiden har inhämtats och analyserats.
– Projektresultaten har publiceras i minst en minst en peer-reviewed open-access journal.
– Resultaten har spridits inom de projektsökandens nätverk, genom deltagande vid konferenser och seminarier.
– Projektresultaten har publiceras i minst en populärvetenskaplig branschtidning.

 

Genomförande

Genomförande av projektet innebär insamlande av mätdata, analys av inhämtad data och publicering av mätdata. Energiförbrukning av två rum följs upp kontinuerligt; ett rum som har en fasad som är en historisk bulhusvägg, en annan som har en fasad som är en renoverad historisk bulhusvägg (renoverad med 100 mm hampakalk utvändigt). Dessutom följs fuktnivåer i väggarna upp på 4 olika djup i väggen. Båda väggar har två olika ytputs (en luftkalkputs och en hydraulisk puts), så även ytputsens inverkan på fuktnivåer i väggen följs upp.

I slutet av 2021 och början på 2022 kommer all mätdata att analyseras, vilket kräver en stor arbetsinsats i form av manuell bearbetning av all rådata från mätningarna, såväl för energiförbrukningen som för fuktmätningarna. Totalt finns 32 mätpunkter för fuktmätningarna i labbet och 4 mätpunkter i huset i Visby. För att komma fram till energiförbrukningen behöver mätdata från 6 mätpunkter analyseras (temperatur i rummen, labbet, utemiljön). All mätdata loggas kontinuerligt, vilket innebär stora mängder data som behöver analyseras och redovisas på ett översiktligt sätt.

Under våren 2022 kommer 1-2 vetenskapliga publikationer att skrivas där mätresultaten redovisas. Delresultat från mätningarna planeras även presenteras på en vetenskaplig konferens. Därutöver planeras resultaten bl.a. att spridas inom satsningen LFM30 (Lokal Färdplan Malmö 2030, för en klimatneutral byggsektor i Malmö).

 

Projektägare: Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola Inst f bygg- & miljöteknologi Avd f byggnadsmaterial

Projektledare: Paulien Strandberg

Kontaktuppgifter: paulien.strandberg@byggtek.lth.se