Home » Rätt kombination av energi- och effektåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Rätt kombination av energi- och effektåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Projektsammanfattning

Projektet har som övergripande mål att ge olika aktörer möjlighet att på ett medvetet och strukturerat sätt kunna välja de bästa kombinationerna av energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Projektet ska sammanställa, analysera och simulera vilka energiåtgärder som kan kombineras utifrån resultat från olika genomförda projekt om energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom Spara och bevara och andra program.

 

Projektets mål

Projektet har som övergripande mål att ge olika aktörer möjlighet att på ett medvetet och strukturerat sätt kunna välja de bästa kombinationerna av energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Projektet förväntas resultera i en sammanställning och analys över vilka energiåtgärder som kan kombineras utifrån resultat från olika genomförda projekt om energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom Spara och bevara och andra program.

Mer specifikt ska följande delmål ha uppnåtts:
• De energiåtgärder som kan kombineras baserat på tidigare resultat från olika projekt om energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, men också från forskning om renovering i ett brett perspektiv som energiåtgärder i andra byggnader genom exempelvis resultat från SIRen-projektet har sammanställts.
• Hur dessa olika kombinerade åtgärder samverkar, vilka besparingar det ger på energi och effekt samt vilka risker eller nackdelar de medför med tanke på bevarandevärde, fuktsäkerhet, miljöbelastning, innemiljö och ekonomi har analyserats och simulerats.
• För- och nackdelar för att skapa rekommendationer om bästa möjliga kombinationer av åtgärder har vägts samman. En metod som beskriver processen där branschaktörerna kan göra val av lämpliga kombinationer av åtgärder med ovanstående för- och nackdelar i beaktande har utvecklats. Inom ramen för metodutvecklingen har samverkan med Energimyndighetens nätverk ”Bebo” inom fördjupningsområdet ”varsam renovering” skett.
• Denna metod har tillämpats på cirka fem kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
• Resultat, metod och tillämpningsexempel har kommunicerats till relevanta aktörer.

 

Genomförande

Projektet genomförs genom samverkan mellan forskare med olika specialistkompetenser och expertgruppens medlemmar som representerar olika nyckelkompetenser utifrån projektets frågeställning. Arbetet utgår från tidigare genomförda projekt och hur dess olika resultat kan kombineras för att hitta optimala lösningar. I det arbetet är det angeläget med en bred forskar- och expertgrupp som kan analysera olika kombinationer av resultat ur tillräckligt många synvinklar samtidigt som det finns en förståelse för helheten och tillämpningen. Arbetet görs genom litteraturstudie av tidigare projektresultat samt andra källor inom renovering, nationellt och internationellt samt kvalitativ genomgång av fastighetsägares erfarenheter av tänkbara åtgärder. Detta sätts samman till ett antal möjliga kombinationsscenarier som tillämpas på olika typbyggnader genom beräkningar, simuleringar och analys. Utifrån dessa resultat skapas en metod som i förlängningen fungerar som ett verktyg för beslutsstöd för praktiker i framtiden.

Arbetet fördelas i följande arbetspaket:

AP1: Projektledning och projektkoordinering
Koordinering, via kontinuerliga projektmöten och styrgrupp. Säkerställa att projektet drivs enligt projektplan med tydliga leveranser i form av delrapportering och slutrapport. Löpande kvalitetssäkring i samband med kvartalsvisa styrgruppsmöten.

AP2: Genomgång av tidigare projektresultat samt litteraturstudie nationellt och internationellt. Val av åtgärder att analysera
Olika energiåtgärders innehåll och utförande, praktiska erfarenheter, samt energi och effektnytta gås igenom och intervjuer görs med ägare/förvaltare till byggnader där dessa åtgärder har genomförts för att samla deras kvantitativa och kvalitativa erfarenheter. Under AP2 genomförs en workshop med expertgruppen och inbjudna från branschen där resultatet från AP2 diskuteras för att komplettera med branschens erfarenheter. Slutligen väljs de mest relevanta energiåtgärderna för att analyseras vidare.

AP3: Bestämning av tillämpningsfall och analys av kombinerad nytta
Med utgångspunkt från AP2 bestämmer forskargruppen tillsammans med expertgruppen cirka fem typbyggnader som har ett bevarandevärde och dessa byggnader utgås ifrån vid simuleringar och analys. Syftet är att byggnaderna ska ge generaliserbara resultat och att det ska vara tydliga exempel på hur resultatet kan tillämpas. Kombinerade åtgärder analyseras i detalj med hjälp av forskargruppens olika kompetenser. Det är värt att nämna att kombinerade åtgärders nytta inte nödvändigtvis kan summeras baserat på enskilda åtgärder. Det är centralt att simulera energianvändning men också effektbehov, fuktrisker och inneklimat undersöks, simuleras och analyseras för att säkerställa välfungerande kombinationer av åtgärder.

AP4: Analys av LCC, miljöpåverkan, innemiljö och påverkan på det kulturella värdet för dessa åtgärder och deras kombinationer
De olika kombinationernas kostnader och miljöbelastning uppskattas liksom påverkan på det kulturella värdet. Detta sätts samman i en matris där forskargruppen och expertgruppen arbetar i en workshop med att bedöma de olika kombinationerna både kvalitativt och kvantitativt.

AP5: Utveckling av metod
En metod utvecklas baserat på AP2 – AP4 i form av ett datorprogram i Excel, fristående eller som webapplikation där byggnaden med dess möjliga åtgärder visualiseras och råd ges om hur man ska arbeta med energieffektivisering i sina kulturellt värdefulla byggnader.

AP6: Exemplifiering med hjälp av metoden
Metoden används för att ge exempel på hur långt man kan komma med energi och effektåtgärder av olika slag i de valda exempelbyggnaderna.

AP7: Dokumentation och resultatspridning
• Kommunikationsplan som identifierar målgrupper för metoden och resultaten och hur metoden kan nå rätt aktörer och personer.
• Rapport som redovisar arbetet och dess resultat i detalj samt en sammanfattande populärversion som underlättar spridning.
• Workshop
• Informationsmaterial som beskriver projektets resultat riktat till fastighetsägare och förvaltare av kulturhistoriska byggnader.
• En metod, riktat till fastighetsägare och förvaltare av kulturhistoriska byggnader, som ska finnas fritt tillgängligt. En e-learning-instruktion som visar hur man kan jobba med metoden.
• Samverkan med Energimyndighetens nätverk ”Bebo” inom fördjupningsområdet ”varsam renovering” för att nå ut med metoden till en bredare målgrupp.
• Publicering i vetenskaplig tidskrift.
• Presentation vid vetenskaplig konferens.
• Presentation av resultat vid lämpliga bransch-seminarier/konferenser.
• Slutrapport till Energimyndigheten.

Genomförandet planeras ske under totalt 24 månader med preliminär start i januari 2020. Projektet genomförs enligt Sustainable Innovations väl beprövade modell för projektstyrning vilket avser att minska projektriskerna. Ett projektavtal tecknas mellan Sustainable Innovation, LTH och Uppsala universitet – Campus Gotland, och en styrgrupp tillsätts med representanter från parterna. Projektledaren och projektkoordinatorn har det övergripande operativa ansvaret och rapporterar till styrgruppen. Arbetet delas därefter upp i de ovan beskrivna arbetspaketen.

 

Projektägare: Lunds universitet, Byggnadsfysik

Projektledare: Hans Bagge

Kontaktuppgifter: hans.bagge@byggtek.lth.se