Home » Potential och policies för energieffektivisering i svenska byggnader byggda före 1945 – Antikvariska aspekter

Potential och policies för energieffektivisering i svenska byggnader byggda före 1945 – Antikvariska aspekter

DSC_5852

Projektets syfte

Syftet med detta projekt är att ge underlag för utveckling av nya policies och styrmedel för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta uppnås genom utveckling och användning av en tvärvetenskaplig metod för analys av besparingspotentialen för energieffektiviseringsåtgärder i svenska byggnader byggda före 1945.

 

Genomförande

Detta arbete genomförs inom två samordnade projekt i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Kulturvård vid Uppsala Universitet (UU) och Avdelningen för energisystem vid Linköpings universitet (LiU). Tillsammans arbetar projekten med övergripande metodutveckling, analys av fallstudier samt konsekvensanalyser och övergripande slutsatser.

Uppsala universitet ansvarar för det antikvariska perspektivet till denna analys samt för antikvarisk metodutveckling, fallstudier, bedömning av hinder och drivkrafter för implementering av kostnadseffektiva energieffektiviserande åtgärder för denna del av byggnadsbeståndet samt policyutveckling. Metoden kan användas såväl på enskilda byggnader som i större bestånd av byggnader för att bättre förstå hur energisparande och bevarande av byggnaders kulturvärden förhåller sig till varandra.

 

Förväntade resultat

  • Utveckla metoder och förhållningssätt för att hantera kulturhistoriska värden i detta nationella sammanhang
  • Att utreda vilka specifika hinder och drivkrafter för implementering av kostnadseffektiva energieffektiviserande åtgärder som är specifika för denna del av byggnadsbeståndet samt att möjliggöra jämförelser med studier av hinder och drivkrafter för det totala svenska byggnadsbeståndet.
  • Ta fram underlag till styrmedel, i form av policies och information samt tekniska lösningar som behöver utvecklas, för att kunna harmonisera målsättningarna inom energiområdet med kulturvårdens mål.

 

Så kan resultaten komma till användning

De förväntade resultaten vad gäller energieffektivisering i områden av kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan bidra till utvecklingen för en ny euroepisk standard, vilken då blir ett komplement eller vidareutveckling av den standard, för enskilda byggnader, som nu är under utveckling. Konsortiets ambition är att den metod som utvecklas inom projektet ska kunna kommersialiseras för användning av myndigheter, större fastighetsägare och konsulter.

 

Projektägare: Uppsala universitet

 

Projektledare: Tor Broström, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

 

Övriga projektdeltagare: Anna Donarelli, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

Petra Eriksson, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

 

Kontakt: tor.brostrom@konstvet.uu.se

 

Projektinformation som PDF-fil