Home » Potential och policies för energieffektivisering i stora bestånd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Potential och policies för energieffektivisering i stora bestånd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Här sammanfattas tre samordnade projekt inom den tredje etappen av Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara:

  • Potential och policies för energieffektivisering i svenska byggnader byggda före 1945 − Energisystemaspekter
  • Potential och policies för energieffektivisering i svenska byggnader byggda före 1945 − Antikvariska aspekter
  • Kategorisering av det svenska beståndet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Handbok

Rapporten syftar till att ge en handboksmässig beskrivning av hur resultaten från projekten kan komma till användning.
Läs mer

Publikationer

Projektens publikationer hittar du här.
Läs mer

Tidigare projektdokumentation

Här hittar du bl.a. de olika projektens genomförandeplaner som upprättades vid projektstart.
Läs mer

Oavsett hur vi definierar och avgränsar målgruppen ”kulturhistoriskt värdefulla byggnader” finns här en betydande del av samhällets energianvändning. Sammantaget har den svenska byggnadssektorn en årlig energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten på ca 160 TWh. Omkring en tredjedel av byggnaderna är från före 1945. I Europa finns cirka 55 miljoner bostäder byggda före 1945 med en uppskattad årlig energianvändning på 1400 TWh. Varje sparad procent i byggnader byggda före 1945 motsvarar i Sverige uppskattningsvis 0,6 TWh och i Europa 14 TWh.

De nationella energisparmålen, Boverkets byggregler och den nationella renoveringsstrategin bidrar till en höjd ambitionsnivå för energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet. För många kulturhistoriskt värdefulla byggnader skulle uppfyllandet av dessa krav sannolikt innebära stora och dramatiska förändringar. Men regelverken är också tydliga med att hänsyn ska tas till byggnadens kulturvärden. Det handlar alltså inte om att ensidigt uppnå energimålen, utan hur man hittar en långsiktigt hållbar balans mellan att spara energi samt att bevara och utveckla byggnadsbeståndet med hänsyn till dess kulturvärden. Av byggnaderna byggda före 1945 är det bara en liten del som är byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen eller skyddas genom detaljplan, de flesta byggnader saknar formellt skydd vilket innebär att det finns ett handlingsutrymme för att bestämma hur den balansen ska se ut. Regelverken ger tydliga direktiv i det att man ska ta hänsyn till byggnadens kulturvärden, men utmaningen ligger i att tillämpa detta systematiskt och kvalitetssäkert. Det behövs därför policies på såväl nationell som lokal nivå för att bättre kunna hantera den avvägningen. Boverket, Riksantikvarieämbetet och Ingenjörsvetenskapskademin har i tidigare utredningar påtalat behovet av mer kunskap om hinder och möjligheter för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, av att belysa målkonflikter inom detta område och ta fram nya styrmedel i form av kunskap, riktlinjer och policies.

Projektägare: Uppsala universitet / Linköpings universitet
Projektledare: Tor Broström, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård / Bahram Moshfegh, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Kontakt: tor.brostrom@konstvet.uu.se / bahram.moshfegh@liu.se