Home » Från forskning till praktik: en utvärdering av två europeiska standarder för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Från forskning till praktik: en utvärdering av två europeiska standarder för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Projektets syfte

Riktlinjer av olika slag är av central betydelse för att nå ut med ny kunskap om energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det finns förväntningar på enkla och handfasta råd samtidigt som problemen är komplexa och kompetenskrävande. Kärnfrågan är hur riktlinjerna bör utformas. Under senare år har trenden varit att gå från enkla tvingande krav till att ge stöd i beslutsprocessen. Genom att studera hur riktlinjer används och hur kunskap kommer till nytta i praxis bidrar detta projekt med ökad förståelse kring hur forskningsresultat kan komma till användning. Det övergripande syftet med projektet är därför att förstå förutsättningarna för kunskapsspridning i förvaltningsprocesser som är inriktade på energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Projektet är specifikt inriktat på hur verktyg för beslutsfattande, såsom riktlinjer och standards, används och också anpassas till befintliga förvaltningsprocesser.

 

Genomförande

Projektet avser att utvärdera två nya europeiska standarder inom området energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Användningen av den europeiska standarden för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader (EN 16883:2016) studeras genom fallstudier. Även en internationell jämförelse genomförs. Användningen av den kyrkoinriktade standarden EN 15759-1 Conservation of cultural property — Indoor climate — Part 1: Guidelines for heating churches, chapels and other places of worship studeras i Lunds stift, där en variant av standarden sedan en längre tid används. En kvalitativ fallstudie görs för att förstå hur man i stiftet anpassat och använt standarden, samt vilka effekter användandet fått för hanteringen av kyrkobyggnaderna i stiftet.

 

Förväntade resultat

Projektet förväntas resultera i underlag för hur standards och riktlinjer kan utformas och implementeras på ett mer effektivt sätt. Erfarenheten från de tidigare etapperna av forskningsprogrammet att ny kunskap har svårt att nå ut till avnämare i tillräcklig utsträckning för att nå mål med avseende på energisparande och bevarande . Detta projekt avser att öka förståelsen för hur forskningsresultat kan göras användbara och leda till en mer hållbar förvaltning. Risken är annars att befintlig kunskap och tekniska innovationer inte når utanför ett begränsat fält av forskare och pilotprojekt.

 

Så kan resultaten komma till användning

Den kunskap som tas fram i projektet kan användas för att utveckla riktlinjer och metoder för kunskapsspridning inte bara inom forskningsprogrammet utan även inom kulturvårdens hela fält och för energieffektivisering av byggnader i allmänhet. Potentiellt är energirelevansen av detta mycket stor eftersom effektiv kunskapsspridning är en nyckel till ökad energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, oavsett om förvaltningsprocesserna handlar om utbyte av värmesystem, fasadrenoveringar eller klimatanpassning.

 

Projektägare: Uppsala universitet

 

Projektledare: Gustaf Leijonhufvud, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

 

Övriga projektdeltagare: Tor Broström, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

 

Kontaktuppgifter: gustaf.leijonhufvud@konstvet.uu.se

 

Projektinformation som PDF-fil