Home » Att hantera förändringar i historiska byggnader – en systemdynamisk strategi för att förstå relationen mellan energieffektivisering och kulturvärden

Att hantera förändringar i historiska byggnader – en systemdynamisk strategi för att förstå relationen mellan energieffektivisering och kulturvärden

Projektsammanfattning

Projektet startar januari 2021.

Syftet med projektet är att utveckla en systemdynamisk modell för att öka förståelsen för vad som påverkar hur beslut om energieffektivisering fattas av användare (dvs boende, fastighetsägare, förvaltare och tjänstemän) av historiska byggnader i Sverige och i vilken grad byggnadernas kulturvärden vägs in i besluten. Mer specifikt syftar projektet till att förstå dynamiken i beslutsprocesserna hos avnämarna och vilka attityder och värderingar som påverkar de beslut som fattas. Det slutgiltiga målet är att genom ökad förståelse kunna ta fram bättre anpassade vägledningar och policies för hur ökad energieffektivisering kan nås med hänsyn till byggnaders kulturvärden.

 

Mål

Det övergripande målet med projektet är att utveckla en systemdynamisk modell som kan användas som stöd för tjänstemän och beslutsfattare som ansvarar för
planeringen av energieffektivisering i historiska byggnader. Forskningsprojektet fokuserar på bostadshus och undersökningen kommer att genomföras
huvudsakligen med fallstudier i Stockholm.

Projektet har följande projektmål:

1) Att utveckla en undersökningsmetodik som kommer ligga till grund för urvalet av områden baserat på befintliga kunskapsunderlag hos kommuner, t.ex. kartor över historiska områden, olika byggnadstypologier och ägandeformer.
2) Att utforska vilka mekanismer och strategier som användare (hyresgäster, hyresvärdar och fastighetsförvaltare) i områden med byggnader med kulturvärden använder för att hitta en balans mellan termisk komfort, energieffektivitet och bevarande av kulturvärden.
3) Genomföra ungefär 20 djupintervjuer för att identifiera vilken typ av kulturvärden de boende tilldelar byggnaden och hur dessa förändras över tid till följd av kompromisser mellan termisk komfort, energieffektivitet och bevaring av kulturvärden.
4) Att visualisera samspelet mellan byggnadens skick) kulturvärden, drivkrafter för att förbättra den komfort, inomhusklimat och energiprestandan i ett sambandsdiagram. Resultaten kommer att diskuteras och vidareutvecklas tillsammans med tjänstemän, beslutsfattare samt användare i form av interaktiva offentliga workshops.
5) Att konvertera sambandsdiagrammet till en systemdynamiskmodell som kan användas som vägledning för att förstå vilka drivkrafter som finns bakom individers och gruppers beslut om energieffektiviseringsåtgärder på historiska byggnader.
6) Att utveckla en metodik för att ta fram effektiva riktlinjer för att i sin tur bidra till ökad energieffektiviseringen.

 

Genomförande

Projektet genomförs i ett tvärvetenskapligt och internationellt samarbete mellan Uppsala Unversitet (UU), konstvetenskapliga institutionen och Institute for Sustainable Heritage vid University College London (UCL). Samarbetet mellan UU och UCL kommer att genomföras genom virtuella och/eller fysiska möten. Det kommer att genomföras projektmöten med forskarteamet och workshops med olika intressentgrupper (till exempel representanter från lokala myndigheter och planerare) regelbundet. Varje projektpartner ansvarar för sina kompetensområden. UCL ansvarar för teori, metoder och modellering och UU kommer att ansvara för fallstudierna i Sverige, insamling av data, intervjuer och spridning av resultaten. Övergripande metodutveckling, analys med slutsatser och internationella publikationer kommer att genomföras gemensamt i forskargruppen. UU ansvarar för projektet som helhet. Projektet kommer att genomföras i nära samarbete med
fastighetsägare, hyresgäster och lokala, regionala och nationella myndigheter. En svensk referensgrupp kommer att knytas till projektet. Bebos fördjupningsområden om Varsam renovering kommer även knytas till projektet.

Nedan följer en beskrivning av projektet uppdelat i fyra arbetspaket:

Arbetspaket 1 (Ansvarig: UU och UCL. Genomförande tid: månad 1-6)
Utformning av undersökningsmetodik i syfte att samla in data från olika grupper av intressenter som användare, ägare och beslutsfattare. Denna del av projektet innehåller detaljerad förberedande planering, en gemensam workshop med forskare. En viktig del är att förfina och anpassa ett intervjuschema. Det slutliga urvalet och beslutet om vilka områden som kommer att ingå i forskningen ska fattas i detta steg. Rekryteringen av deltagare till intervjuer sker också i denna första del av projektet.
Levereras: Tillämpad enkät- och intervjumetodik.

Arbetspaket 2 (Ansvarig: UU. Genomförande tid: månad 7-15)
Utför datainsamling i enlighet med den utvecklade forskningsmetodiken. Projektet består av en betydande del datainsamling, för att få grunden för systemmodellutvecklingen som ska göras i nästa steg. Data samlas in genom undersökningar och cirka 20 djupintervjuer med individer i de identifierade målgrupperna. Dessa är aktiva i besluten om energieffektivisering i byggnader. Deltagare för djupintervjuer kommer att väljas ut genom att ställa frågor om det i undersökningar och vidare genom snöbollsmetodik. Detta innebär att personer som har valts ut för intervjuer kan rekommendera nya informanter när forskningen fortskrider.
Levereras: Databas över intervjuer

Arbetspaket 3 (Ansvarig: UCL, Genomförande tid: månad 12-27)
Behandla data med ett modelleringsverktyg och analysera resultatet för att utveckla en systemdynamisk modell. Inom arbetspaket 3 kommer det systemdynamiska verktyget att utvecklas. Detta genomförs i tre steg. Det första steget är att tematiskt koda intervjudata med den kvalitativa analysprogramvaran NVivo. Det andra steget är att kartlägga orsak och effekt, dynamiska interaktioner mellan parametrarna som identifierats i kodningsanalysen om användarnas beslut om komfort, inomhusklimat och energieffektivisering i relation till bevarande av kulturvärden i byggnaderna. Detta görs med programvaran Vensim och presenteras i form av ett sambandsdiagram. Det sista steget är att utveckla den systemdynamiska modellen med Vensimprogramvaran. Under det sista steget erbjuder Vensim möjligheten att konvertera de identifierade orsaks- och sambandsrelationerna (som kommer att visualiseras i ett diagram) till en modell. Modellen möjliggör simuleringar av olika hypoteser men tillåter också att visa hur förändringar i någon av de ingående parametrarna kommer att påverka hela beslutsfattandet.
Levereras: Systemdynamisk modell

Arbetspaket 4 (Ansvarig: UU och UCL. Genomförande tid: månad 12-36)
Utveckling av riktlinjer och verktyg baserat på kunskapen om drivkrafterna bakom beslut på både individ och systemnivå. Det fjärde arbetspaketet fokuserar på utveckling av verktyg och riktlinjer baserat på den kunskap som har samlats in och de relationer som identifierats genom den systemdynamiska modellen. Denna del av projektet kommer också att omfatta nationella seminarier och workshops med målet att kommunicera resultaten och få input som kan generera de förändringar som krävs för att utveckla tillämpliga vägledningar och verktyg.
Levereras: Metod och riktlinjer

 

Projektägare: Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, kulturvård

Projektledare: Petra Eriksson, Uppsala universitet

Kontaktuppgifter: petra.eriksson@konstvet.uu.se