Home » Metoder för riskbedömning av åtgärder i historiska byggnader – Implementering

Metoder för riskbedömning av åtgärder i historiska byggnader – Implementering

Foto: © Bill Bertram 2006 / Wikimedia commons

 

Projektsammanfattning

Projektet syftar till att implementera tidigare utvecklat koncept avseende metodik för statusbestämning av befintlig byggnad och riskbedömning av åtgärder för en effektivare energianvändning i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Projektet är ett fortsättningsprojekt på tidigare projekt inom Spara och Bevara där konceptet utvecklades. Metodiken medför en helhetssyn på byggnader med riskbedömning ur flera aspekter och är generellt användbar inför energieffektiviseringsåtgärder så att dessa inte ska skada byggnader och deras kulturvärden.

 

Projektets mål

Det övergripande målet med projektet är en testad och etablerad metodik för statusbestämning av befintlig byggnad och riskbedömning av energibesparande åtgärder som är direkt användbar på alla typer av historiska byggnader. Detta uppnås genom att inom projektet tillämpa, utvärdera och vidareutveckla tidigare utvecklat koncept (KuReRA, Kulturhistorisk byggnad Renovera Råd och Anvisningar) avseende metodik för statusbestämning av befintlig byggnad samt riskbedömning av åtgärder för en effektivare energianvändning i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

För att nå detta huvudmål kan följande delmål identifieras i projektet:
– Metodik (KuReRA) testad av olika aktörer på verkliga objekt.
– KuReRA har anpassats så att det följer gällande internationell standard.
– Informationsmaterial för spridning av metoden inklusive handledning och kompletta exempel har utvecklats.
– En applikation på dator eller läsplatta som hanterar metodikens olika faser har utvecklats.
– Ett konstruktivt informationsutbyte och samverkan har skett med branschaktörer inom fördjupningsområdet ”varsam renovering” i Energimyndighetens nätverk Bebo.
– En referensdatabas har utvecklats.

 

Genomförande

Fokus i detta projekt ligger i att göra utvecklad metodik (KuReRA) tillgänglig och användbar i arbetet med att skapa en energieffektivare energianvändning i
kulturhistoriskt värdefull miljö. Kompetens att hantera stora delar av detta finns inom projektgruppen. Det finns dock delar som förutsätter samverkan med andra
projekt, andra experter inom Spara och Bevara samt andra myndigheter.

G1 Test av metodik på verkliga objekt. – Metodik, metoder och utarbetat material testas av andra aktörer och justeras och förbättras utifrån deras respons och erfarenheter.
Ett antal lämpliga samarbetspartners och objekt väljs ut för tillämpning av utarbetad metodik. Som samarbetspartners menas aktörer som är aktivt inblandade i planering och genomförande av åtgärder i kulturhistorisk värdefulla byggnader, t.ex. byggnadsantikvarier, fastighetsägare, kommuner, museer, Statens Fastighetsverk m.fl. Arbetet är tänkt att utföras av respektive partner men projektets arbetsgrupp kommer att vara med i hela processen för stöd, råd men också praktiskt för t.ex. hygrotermiska beräkningar samt instrumentering så att temperaturer och relativa fuktigheter samt klimat- och väderdata registreras under hela projekttiden. Syftet med mätningarna är att under alla steg i projektet, från statusbestämning, genomförande av åtgärder till uppföljning, ha kontroll på utvecklingen samt att kunna jämföra beräknade värden med uppmätta. Användningen av metodiken i KuReRA utvärderas genom att arbetet följs kontinuerligt av arbetsgruppen och genom intervjuer av de som genomför arbetet.
Denna del av projektet avser att leda till ändringar och tillägg som kommer att förbättra metodikens tydlighet och förståelse. Samverkan: Minst tre externa aktörer med aktuella projekt avseende renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

G2 Anpassa konceptet så det följer gällande nationella och internationella standarder. Metodik, metoder och utarbetat material justeras/kompletteras så att aktuella standarder inom området följs, med fokus på EN 16883 ”Guidelines for improving the energy performance of historic buildings”.
Det är viktigt att konceptet KuReRA följer de standarder som finns på området. Hela materialet kommer att gås igenom och harmonieras så det tydligt framgår vilka standarder som finns och hur konceptets olika metoder, hjälpmedel och verktyg kan integreras. En workshop där myndigheter och branschföreträdare medverkar planeras att genomföras. Detta kommer att förenkla och tydliggöra hur man praktiskt gör för att uppfylla de krav som olika standarder uttrycker. Förhoppningen är att fler därigenom använder och följer aktuella nationella och internationella standarder. Samverkan: Personer som varit med i eller är väl insatta i utarbetandet av de aktuella standarderna.

G3. Utveckling av informationsmaterial för spridning av metoden. Informationsmaterial utvecklas och workshops anordnas. Populärvetenskapliga artiklar publiceras.
En förutsättning för att den utvecklade metodiken ska få fäste och spridas är att de aktörer som arbetar inom området erhåller adekvat utbildning och träning. Det material som finns utvecklat idag behöver bearbetas och förtydligas i form av informationsmaterial på olika nivåer och ändamål, lämpliga för olika kategorier av aktörer såsom myndigheter, beslutsfattare, fastighetsägare, konsulter och entreprenörer. Ett första utbildningspaket kommer således att utvecklas. Detta ska kunna användas som bas i kurser för de olika målgrupperna. Genomförande av kurser kommer att ske utanför projektets ramar och budget. Samverkan: Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Boverket, uppdragsutbildare såsom universitet, högskolor och andra utbildare.

G4. Digitalisering av utarbetat koncept – Digitalisering av metodik, metoder och material innehållande t.ex. bakgrundsinformation, checklistor, mätningar, beräkningar, uppföljning samt övrig dokumentation.
För den dagliga praktiska användningen av konceptet krävs en viss grad av digitalisering i form av program för datorer och läsplattor för att göra det lättanvänt. Ett system där bakgrundsinformation, ritningar, fotografier, historik, checklistor för byggnadsantikvariska, byggnadsbiologiska och byggnadsfysikaliska aspekter, mätningar, beräkningar och riskbedömningar enkelt finns tillgängliga i samma system är en långsiktig vision. Inom ramen för projektet ska digitala verktyg för inmatning av data och information främst i samband med statusbestämning av en byggnad testas. Som resultat ses ett digitalt hjälpmedel som underlättar genomförandet av statusbestämning och riskbedömning. Samverkan: Programmerare/applikationsutvecklare, presumtiva användare.

G5. Utveckla referensdatabas – Utveckling av referensdatabas med KuReRa som utgångspunkt.
För att undvika dubbelarbete samt för att erhålla stöd och råd inför framtida åtgärder är tillgången till liknande referensobjekt ovärderlig. Med referensobjekt menas objekt som genomgått någon form av åtgärder men som på ett systematiskt sätt planerats, dokumenterats och följts upp på ett tillfredställande sätt, t.ex. enligt den i projektet utvecklade metoden KuReRA. Inom projektets ramar ska strukturerna i en databas tas fram för att föreslagen metodik i framtiden skall gå att följa och vara transparent nog att kunna ge tillförlitlig input till beslutsunderlag inför genomförande av framtida åtgärdsförslag. De objekt som ingår i projektet kommer att utgöra prototyper i denna databas. Samverkan: Energimyndigheten, databasutvecklare.

 

Projektägare: Lunds Tekniska Högskola, Byggnadsfysik

Projektledare: Jesper Arfvidsson

Kontaktuppgifter: jesper.arfvidsson@byggtek.lth.se