Home » En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden 1974-2014

En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden 1974-2014

Lönsam fasadrenovering kvadratstorlek

Projektets syfte

Projektet syftar till att granska tidigare policies och offentliga utredningar som fokuserat på energieffektivisering i befintlig bebyggelse. År 1973-74 inträffade den globala oljekrisen som ledde till en statlig politik för energibesparing i Sverige. Ett delsyfte är att utvärdera effekter av de åtgärder som vidtagits med avseende på energibesparing och kulturhistoriska värden. Ett andra delsyfte är att bättre förstå hur kulturmiljövårdens förhållningssätt till energibesparingsmål har förändrats sedan 1970-talet. Politiken för energieffektivisering i samhället har utvecklats, men det är dåligt känt hur olika styrmedel faktiskt har påverkat bebyggelsen.

 

Genomförande

Vilka energieffektiviserande styrmedel i privatägd bostadsbebyggelse implementerades 1974-2014? Hur omfattande var de och hur har de utvärderats tidigare? Vilka effekter hade dessa åtgärder på bebyggelsen och energisystemets omställning? Hur har kulturmiljövården förhållit sig till målen för energieffektivisering i takt med att styrmedlen förändrats och konsekvenser av olika åtgärder blivit tydligare? Vad kan implementeringen och effekten av tidigare åtgärder säga om effektiviteten i de styrmedel som används idag? För att besvara frågorna ska rapporter, utvärderingar och utredningar som framställts sedan 1970-talet användas, men också arkivmaterial som dokumenterar arbetet med att energieffektivisera bebyggelsen och som återfinns i bl.a. Riksarkivet, Arkitekturmuseum och Riksantikvarieämbetets arkiv.

 

Förväntade resultat

Målet är att vi ska kunna uttala oss generellt om effekterna av energieffektiviserande åtgärder i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, och även sätta dem i relation till dagens användning av styrmedel. Kan styrmedlen sägas ha förbättrats och förfinats sedan de introducerades? Har misstag upprepats? Vad har vi lärt oss sedan 1970-talet om hur kulturhistoriska värden uppfattas och används i samband med energieffektiviserande åtgärder? Resultaten kan användas för att förstå hur styrmedel ska anpassas för att framtida mål på minskad energianvändning och minskad klimatpåverkan ska nås, och vilka effekter detta kan få för bebyggelsen.

 

Så kan resultaten komma till användning

En utvärdering av de tidigare styrmedlens användning och effekter kan förbättra utformningen av framtida instrument för att påverka marknaden att göra energieffektiviserande val. Styrmedel kan vara vägledande för hur kulturvårdande myndigheter kan hantera målkonflikter som hindrar energisystemets omställning. Det handlar om en mycket stor andel av det svenska byggnadsbeståndet som representerar betydande kulturhistoriska värden. Energieffektivisering i äldre hus kan ofta utföras utan att kulturvärden skadas, men det kräver att tillvägagångssätt och materialval anpassas. Sådan anpassning kräver dels kunskaper hos de som beslutar om åtgärder, dels en flexibilitet i styrmedlen.

 

Projektägare: Uppsala Universitet

 

Projektledare: Mattias Legnér, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

 

Övriga projektdeltagare: Gustaf Leijonhufvud, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

Martin Tunefalk, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

 

Kontaktuppgifter: mattias.legner@konstvet.uu.se

 

Projektinformation som PDF-fil