Home » Förbättrad bedömning av vindpåverkad luftinfiltration i historiska byggnader

Förbättrad bedömning av vindpåverkad luftinfiltration i historiska byggnader

Projektsammanfattning

Projektet syftar till att genom att undersöka metoder ta fram säkrare indata till simuleringar av kulturhistoriska byggnader med självdrag eller påtagliga läckflöden och därmed bidra till förbättrade möjligheter att förutsäga energiprestanda och inomhusklimat. Säkrare indata för luftomsättning ger mer korrekta beräkningar av energiprestanda, men även av fuktförhållanden, vilka är viktiga ur bevarandesynpunkt, samt av komfort och luftkvalitet för människor i byggnaden. Energimyndigheten bedömer att projektet utgår ifrån ett tydligt problem med missvisande vindtryckskoefficienter som de inom projektet vill bidra till att lösa.

 

Projektets mål

Målet med projektet är att ta fram säkrare indata till simuleringar av kulturhistoriska byggnader med självdrag eller påtagliga läckflöden och därmed bidra till förbättrade möjligheter att förutsäga energiprestanda och inomhusklimat. Säkrare indata för luftomsättning ger dels mer korrekta beräkningar av energiprestanda, men även av fuktförhållanden, vilka är viktiga ur
bevarandesynpunkt, samt av komfort och luftkvalitet för människor i byggnaden. Därmed förbättras förutsättningarna energieffektivisering och bevarande.

Detta ska göras genom att:
– Inventera användning av vindtryckskoefficienter bland praktiserande konsulter idag.
– Utföra studier med en kombination av in situ-, vindtunnel- och CFD-experiment (CFD står för beräkningsströmningsdynamik, en gren av fluidmekaniken där numeriska metoder används för att analysera strömningsproblem) med byggnader av varierande komplexitet.
– Baserat på de utförda studierna och inventeringarna undersöka förutsättningarna för framtagande av metod för bättre anpassade vindtryckskoefficienter.
– Beroende på förutsättningarna ta fram en metod eller rekommendationer för mer tillförlitlig simulering av luftomsättning i byggnader med självdrag eller påtagliga läckflöden.
– Publicera resultaten i vetenskapliga respektive populärvetenskapliga tidskrifter, minst 3 artiklar i vardera kategori.
– Återkoppla till praktiserande konsulter och undersöka hur framtagen metod eller rekommendationer fungerar för dem.

 

Genomförande

Projektarbetet baserar sig på genomförande av fältstudier, vindtunnel- och CFD-experiment av utvalda historiska byggnader av olika geometri kombinerat med parameterstudier och helbyggnadssimulering av objekten. Experimenten genererar en kunskapsbas som nya metoder att uppskatta vindtryckskoefficienter kan byggas på. Dessa nya metoder måste sedan testas i praktiken, både av deltagare i projektgruppen och i medlemmar i den referensgrupp av praktiker som avses att bildas. Fältstudierna utförs av Högskolan i Gävle, vindtunnelstudierna utförs av båda högskolorna i samarbete och CFD-studierna utförs av KTH.

Arbetets fördelning över projektperioden:

2020
Vår: Inventering av pågående forskning och befintliga databaser, kontakt med praktiserande konsulter och inventering av deras nuvarande metoder, bildande av en referensgrupp, urval objekt för kommande fältstudier, vindtunnel- och CFDexperiment.
Höst: Fältstudier, vindtunnel- och CFD-experiment, jämförelser mellan resultaten, kalibrering och analys, urval nästa omgång experiment

2021
Fortsatta fältstudier, vindtunnel- och CFD-experiment, jämförelser mellan resultaten, sensitivitetsanalys, kalibrering och analys av resultat, urval nästa omgång experiment. En artikel om resultaten i vetenskaplig tidskrift, minst en artikel i populärvetenskaplig tidskrift. Återkoppling till referensgrupp.

2022
Fortsatta fältstudier, vindtunnel- och CFD-experiment, jämförelser mellan resultaten, kalibrering och analyser. Analys av förutsättningarna för utvecklande av metod. En artikel om resultaten i vetenskaplig tidskrift, minst en artikel i populärvetenskaplig tidskrift.

2023
Utveckling av metod och/eller rekommendationer. Återkoppling till praktiserande konsulter, test av metod/rekommendationer i praktiken. En artikel om resulterande metod/rekommendationer samt utfall av dessa i vetenskaplig tidskrift, minst en artikel i populärvetenskaplig tidskrift. Författande av slutrapport.

 

Projektägare: Kungliga Tekniska Högskolan Institutionen för Byggvetenskap, avd Hållbara Byggnader

Projektledare: Torun Widström

Kontaktuppgifter: torun.widstrom@byv.kth.se