Home » Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder. Hur väl fungerar styrmedlen på lokal nivå?

Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder. Hur väl fungerar styrmedlen på lokal nivå?

Projektsammanfattning

Projektet belyser hur styrmedel för energieffektiviseringar implementeras på lokal nivå och hur de inverkar på aktörers beslut i renoveringsprocesser. Syftet är att ta fram kunskap om hur byggprocess, bygglovhantering, energirådgivning och renovering går till i fyra kommuner. Målet är att bidra till en mer konsekvent användning av styrmedlen för att öka energieffektiviseringspotentialen och samtidigt skydda kulturvärden. Energimyndigheten bedömer att projektet lyfter en viktig frågeställning och att den berör ett aktuellt problem.

 

Projektets mål

Projektet syftar till att öka kunskap om hur styrmedel för energieffektivisering och bevarande idag används i samverkan med målet att på kort sikt kunna förbättra effektiviteten och hållbarheten i dessa styrmedel, samt minska motsättningar mellan aktörer och sektorer. Projektet har som mål att både studera processer och skapa underlag för förbättringar men också att aktivt påverka processerna under projektets lopp genom att initiera diskussion.

Kunskapsmål
– Att kartlägga och jämföra processerna för att arbeta mot samt följa upp mål för energieffektivisering respektive bevarande (inklusive återskapande av arkitektoniska värden) på de fyra studerade orterna: vilka aktörer som är inblandade, vilka styrmedel som finns (riktlinjer, policy, mål, rutiner) och möjligheten att implementera styrmedlen.

Nyttiggörande
– Att ta fram underlag för utveckling av styrmedel, riktlinjer, processer och rutiner för energieffektivisering och bevarande av kulturvärden vid renovering för att användas på lokal och nationell nivå.
– Att ge stöd åt ett förändringsarbete lokalt på två orter (Visby och Göteborg) genom att initiera diskussioner mellan aktörer som arbetar med bevarande, bygglov och energibesparing, med fokus på frågor om styrmedel, vad som är värt att bevara, hur det kan bevaras och hur energieffektivisering kan nås.

Långsiktig nytta för akademin och branscherna
– Att bidra till ökat genomslag för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i gränssnittet mellan energieffektivisering och kulturmiljö genom två interdisciplinära vetenskapliga artiklar i högt rankade internationella vetenskapliga tidskrifter som finns inom forskningsområdena energi, byggande och kulturmiljöfrågor.

 

Genomförande

Projektet avser att undersöka hur styrmedlen tillämpas i fyra kommuner (Göteborg, Stockholm, Gävle och Region Gotland) genom att utföra intervjuer och studera tidigare och nu giltiga dokument (inom energieffektivisering, kulturmiljö, arkitektur och gestaltning). Stockholm och Göteborg är båda storstäder, men det finns stora skillnader i hur kulturvärden i bebyggelsen bevakas. Stockholms stad har en uppbyggd infrastruktur för detta ändamål, inte minst genom Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering, och har arbetat med riktlinjer för kulturvärden sedan 1970-talet. I Göteborg är en mycket mindre del av bebyggelsen inventerad på kulturvärden och de välkända landshövdingehusen har påverkats mycket av renovering. Gävle är en medelstor stad med en äldre stadskärna. Den äldre bostadsbebyggelsen påverkades mycket av energibesparingsprogrammet 1978–84 och senare renoveringstrender. Region Gotland är en mindre kommun men har stora kulturvärden, och pekades nyligen av Riksantikvarieämbetet (2018) ut som en förebild vad gäller behandlingen av kulturvärden i bygg- och bygglovsprocessen. Region Gotland består både av stad (Visby) och av en stor del landsbygd, vilket gör det möjligt att också fånga in hur styrmedel påverkar landsbygdens bostäder. Kommunen har ett världskulturarv i Visby innerstad, där bebyggelsen sedan 2010 är reglerad genom en särskild byggnadsordning. Genom att undersöka dessa fyra orter kan projektet få en god bild av hur styrmedel för bevarande och energieffektivisering fungerar i relation till den befintliga bostadsbebyggelsen i Sverige.

Del 1: Genomförandet börjar med en inventering av policydokument och riktlinjer inom effektivisering, kulturmiljö i bebyggelsen och arkitektur och gestaltning, som använts i kommunerna sedan 1970-talet, som planhandlingar, guider, energirådgivning, lokala förordningar och bebyggelseinventeringar. Resultatet blir en översiktlig bild av hur man under en längre tid har arbetat med olika styrmedel lokalt.

Del 2. Dokumenten ger utgångspunkter för den andra delen av undersökningen, som består i att genomföra ett antal kvalitativa intervjuer (individuellt eller i grupp) med 10-15 tjänstemän i offentlig förvaltning som är inblandade i planprocessen, bygglovhantering, kontroll av kulturvärden och energirådgivning, och med några utvalda företrädare för större fastighetsägare/förvaltare och företrädare för brukare. Kvales och Brinkmanns (2014) internationellt erkända metod för kvalitativ forskningsintervju kommer att användas, som går ut på att man söker förstå “världen från undersökningspersonernas synvinkel” och “utveckla mening ur deras erfarenheter”. Genom dessa intervjuer fås en god bild av hur styrmedlen hanteras i kommunen och vilka problemen är med att tillämpa dem. Utöver individuella intervjuer genomförs i varje kommun en stadsvandring och en workshop tillsammans med utvalda tjänstemän för att diskutera hur de ser på styrmedlens möjligheter att påverka bevarandet av kulturvärden och att energieffektivisera vid renoveringar. Metoden, som testades av Legnér et al i Etapp 3, ska här användas både för att ge empiriska resultat och för att sätta i gång diskussion i de respektive kommunerna om hur man arbetar. Genom detta angreppssätt blir metoden inte bara ett sätt att samla in empiriska data för analys men också ett sätt att aktionsinriktat och direkt initiera och stödja förändringsprocesser. I slutet av fasen sammankallas referensgruppen till ett möte för att diskutera fynden och ge förslag på exempel som ska väljas ut för närmare studier.

Del 3. Undersökningens tredje del blir att utifrån intervjuerna välja ut ett eller två exempel på renoveringar från varje kommun som belyser frågeställningarna särskilt väl. Det är viktigt att inte välja dessa på förhand eftersom hänsyn vill tas till de upplysningar som fås genom intervjuerna. Exemplen ska användas för att belysa ett särskilt problem, hur det hanteras och vad man kan lära sig av det. Det kan vara goda och mindre goda exempel. I dessa exempel görs fler intervjuer (ca 5 per exempel) och då till byggare, konsulter och fastighetsägare och om möjligt brukare. Varje intervju förväntas pågå ungefär en timme och spelas in. En semistrukturerad intervjuteknik kommer användas där intervjun till stor del utformas som ett samtal som gör det lättare att ställa följdfrågor. I vissa fall kan det bli nödvändigt med en andra intervju för att följa upp den första. Referensgruppen sammankallas igen för att diskutera resultaten i ljuset av det som framkommit av exemplen.

Del 4. I den sista delen sammanställs och analyseras resultaten, och skriver manus till publikationerna. Den ena artikeln (till exempel Energy Policy) fokuserar jämför skillnader i tillämpningen av styrmedel. Den andra artikeln (till exempel The Historic Environment) lägger tonvikten på de olika aktörernas synsätt.

 

Projektägare: Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

Projektledare: Mattias Legnér

Kontaktuppgifter: mattias.legner@konstvet.uu.se

Övriga projektdeltagare: Paula Femenías, Chalmers tekniska högskola, Institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik